Vårt samhälle är hårt uppdelat i fattiga och rika enklaver. Uppdelningen kan både skapa och förstärka vi-och-dom-känslor på båda sidor skranket.
De slitningar i samhället som SD tjatar om orsakas inte av islam, de orsakas av fattigdom och segregation. Och stora delar av segregationen kan vi städa bort ur samhället. Det räcker att vi ändrar vissa regler. Det kostar inte ens några pengar.
Vårt samhälle är hårt uppdelat i fattiga och rika enklaver. I våra fattigenklaver bor en underklass vars välutbildade ingenjörer får jobb som städare. I våra rikare enklaver bor medelklass och överklass som har väldigt mycket större möjligheter att förverkliga sina drömmar och livsprojekt. (Medelklass betyder numera arbetarklass.)
Även om fattigenklavernas ingenjörer som jobbar som städare accepterar att det är så det fungerar här i Sverige, att folkhemmet är reserverat för medel- och överklassen, är det svårare för deras barn som föds och växer upp här.
Några av underklassens barn känner sig nedvärderade och föraktade av medelklassen och överklassen. Det känns pinsamt att mamma och pappa tvingas stå med mössan i hand och buga tacksamt för jobb långt under sin kompetens.
Dessutom känner många av barnen att det är meningslöst att plugga, om man ändå bara blir städare hur man än kämpar. Och när talangfulla barn inte pluggar förlorar Sverige talanger som kunde tillföra mycket. Det här bygger dessutom upp än värre spänningar, klart ohälsosamma för samhället.
Det är en grym och hård struktur, och den bygger på en åtskillnad mellan vi och dom.
Denna enklavstruktur är en utpräglad vi-och-dom-struktur. SD har sannerligen inte själva skapat den vi-och-dom-struktur som är grogrunden för deras gruppfientlighet. Samhället har skapat strukturerna, och tillåtit dem att växa sig hårt cementerade.
Uppdelningen kan både skapa och förstärka vi-och-dom-känslor på båda sidor skranket.
Vi måste få bort den här hårda enklavstrukturen. Då får vi en dramatisk minskning av slitningarna.
Vi kan få bort stora delar av enklavstrukturen genom att ordna så folk med helt olika ekonomi och bakgrund lockas att bli grannar i samma hyreshus.
Om samhällsgemenskap på denna blogg
Låt muspekaren vila över länkarna för citat.
Segregationen bryts om varannan lägenhet får marknadshyra
Inbillar ni er att ni kan begränsa hetsen?
Problemet med SD är inte klantig maktutövning
Var inte så naiva om kristendomen
Bloggar och tidningar
Bloggar om samhällsgemenskap, främlingsnyfikenhet, innanförskap, utanförskap, främlingsfientlighet, samhällsfientlighet, politik
Låt muspekaren vila över sifferlänkarna för rubriker.
DN 1 2 3 4 5 — SvD 1 2 3 4 5 6 7 — AB 1 2 — Expressen 1 — Newsmill 1 2
5 comments
Comments feed for this article
2009-10-24 at 10:02
Emerald-Wasp
Redigerat av Kafpaŭzo: Kommentar borttagen. Tyvärr, Emerald-Wasp, din kommentar handlade inte alls om segregation/marknadshyror, och den hade dessutom ett svepande skuldbeläggande av folk i Sverige för vad helt andra människor gör på andra sidan jorden.
2009-10-24 at 16:55
bloggare på icedaniel.se
Bra skrivet om underklassen och SD. Men om vi ska bryta segrationen betyder det att visa välbergade släpper in underklassen och kanske ger upp visa av sina privilger. Tro du att överklassen och medelklassen gör det frivilligt. Knappast.
2009-10-25 at 08:22
Kafpaŭzo
Tack för komplimangen. Men följde du länken till hur man bryter segregationen? Alltså länken i artikelns sista mening. Jag kanske borde ha gjort den meningen tydligare.
Jag håller med om att medelklassen inte kommer att släppa in underklassen utan vidare, men förslaget skapar s a s en rörelse i motsatt riktning. Man lockar medelklassen att flytta in i underklassens bostadsområden.
Man ändrar hyresreglerna, så det blir rejält lönsamt för hyresvärdar att satsa pengar på att utveckla underklassens bostadsområden ordentligt, och göra dem trygga och attraktiva för medelklassen. Reglerna utformas så att underklass och medelklass så småningom bor grannar i ungefär varannan lägenhet, slumpmässigt utspritt överallt.
Det tar förstås tid, för det sker gradvis allteftersom folk flyttar spontant.
När man sedan är grannar uppstår kontakter i vardagen. Barnen växer upp tillsammans, man möts på föräldramöten och i tvättstugan. Allteftersom åren går minskar isoleringen mellan samhällsklasserna.
Man behöver inte få folk att ge upp några privilegier. Men jag tror medelklassen släpper in underklassen i värmen när man bor grannar vägg i vägg på detta sätt. För det första finns det ingen synlig uppdelning i fattiga och rika hus och områden, alla husen är gemensamma. För det andra betyder medelklass nuförtiden arbetarklass, och i vårt land finns en tradition av solidaritet och engagemang för medmänniskan, en tradition som kanske är särskilt stark i arbetarrörelsen.
När barnen är kompisar och man bor grannar vägg i vägg i varannan lägenhet tror jag detta, tillsammans med traditionen av solidaritet, räcker för att tillräckligt många ur arbetarklassen ska välkomna sina grannar ur underklassen in i värmen.
2009-10-24 at 22:45
Johan Kraft
Det är en vacker tanke att “ta bort segregationen”, men har du ETT exempel på ett land där man lyckats? Jag kan inte komma på ett enda. Inte ens i ett invandrarland som USA lever man integrerat. Olika etniciteter och samhällsklasser lever aldrig tillsammans, utan i ett otal parallellsamhällen som aldrig möts. Så ser det ut även i resten av världen: människor vill leva med andra människor som liknar dem själva till etnicitet, klass och i vissa fall även religion.
Tyvärr framstår floskler som att “ta bort segregationen” som önskedrömmar som kan aldrig besannas på grund av människans natur. Likheten med drömmen om det sovjetiska paradiset är slående.
2009-10-25 at 08:27
Kafpaŭzo
Dina argument är intressanta och tänkvärda. Men jag kan inte se att argumenten bemöter mitt förslag till lösning. Läste du förslaget som jag länkar till i artikelns sista mening? Jag borde nog ha gjort den meningen tydligare.
Att olika etniciteter och samhällsklasser bor åtskilda betyder inte nödvändigtvis att det måste vara så. Visst finns det starka impulser i den riktningen, men mitt förslag siktar just på att skapa alternativ till dessa impulser, att göra det attraktivt och lockande för folk att följa ett annat mönster.
När man flyttar till ett nytt land är det inte konstigt att många i början har en stark lust att få folk från ursprungslandet som grannar. Det gäller särskilt om det nya landet i början känns väldigt främmande och svårbegripligt. Då kan det kännas väldigt otryggt.
Dessutom blir man i början alldeles utmattad av det nya språket, de nya dofterna, ljuden, arkitekturen, hela störtfloden av nya, främmande intryck. Om man kan umgås med folk från ursprungslandet ger det vila från denna utmattning.
Men genom åren blir man allt mer van och trygg i det nya landet. Allteftersom åren går kan det då kännas mer och mer lockande att flytta ut ur enklaven, för att få en mycket närmare kontakt med det nya landet. Men när man till sist får ändan ur vagnen och bestämmer sig för att flytta kan det vara mycket svårt att få tag på en lägenhet, pga lägenhetsbrist, fördomar hos hyresvärdar, och andra komplikationer.
Dessutom är det ju mycket besvärligt att flytta. Det gör att många som annars gärna skulle flytta blir kvar helt enkelt för att de vill slippa en jobbig flytt.
Därför är jag inte alls övertygad om att etniska enklaver är något fastlåst och oundvikligt.
Att samhällsklasser bor åtskilda är inte heller något fastlåst. Det beror till en del på att finare områden ofta kostar mer att bo i. När folk väljer område efter kassa hamnar folk med liknande inkomst i samma område. Åtskillnaden beror också till en del på att man känner sig tryggare med det som man är van vid. Om man har växt upp i ett område som har en viss karaktär känner man sig tryggast i områden som har en liknande karaktär. Åtskillnaden beror också till en del på att olika samhällsklasser ofta inte litar på varann.
Ingen av dessa orsaker betyder att det måste vara fastlåst i dessa åtskilda enklaver. Visst finns det en en stark påverkan i den riktningen, men tänk på att olika människor påverkas olika. T ex vad gäller tryggheten blir inte alla otrygga av det främmande. Många kan tvärtom lockas och stimuleras av det främmande.
Det gäller inte alla, men det gäller säkert tillräckligt många för att enklaverna ska luckras upp ordentligt, så segregationen minska dramatiskt.