Vi kan få en dramatisk minskning av sociala slitningar genom att locka människor med helt olika bakgrund och ekonomi att bli grannar vägg i vägg.
Antag att vi ändrar reglerna för hyresrätter så varannan lägenhet får ha marknadshyra och varannan reglerad hyra, jämnt utspritt i varje hus, och också jämnt fördelat bland finare och enklare lägenheter.
Då blir samhällsklasserna grannar vägg i vägg. Barnen växer upp tillsammans. Barnen och ungdomarna bygger nätverk där samhällsklasserna blandas friskt. Föräldrarna möts på föräldramöten och i tvättstugan.
Stora fördelar
Man slipper den mycket vanliga uppdelningen där folk känner att vissa hus och områden är “finare” och de som bor där är “finare” människor. Särskilt hos barn och ungdomar kan sådana känslor slå rot och skapa både konflikter och inlåsning i samhällsklassen.
Inte heller blir lägenheterna fattigstigmatiserande eller lyxutmärkande, eftersom grupperna omfattar hälften av hushållen vardera, och alltså ett mycket brett spektrum.
Det här tar naturligtvis inte bort klasskillnaderna. Och en del människor kommer förstås envisas med att bara umgås med sin egen samhällsklass. Men isoleringen mellan klasserna minskar ändå mycket kraftigt när de möts och delar livsrum utan synlig åtskillnad. Och med lite god vilja grannar emellan kan man öka på denna förbättring en hel del.
Samhällsekonomiskt kan detta vara väldigt värdefullt. För det första kan vi slippa gigantiska kostnader för segregation. Dessutom, när människor med olika bakgrund och levnadsförhållanden möts kan det ofta uppstå stor kreativitet och uppfinningsrikedom. Då och då skapar nämligen detta möte problem, och det kan förstås vara besvärligt, men allteftersom man strävar efter att förstå problemen och hitta lösningar sporras mycket ofta kreativitet, uppfinningsrikedom, öppenhet och tolerans.
Detta sista fungerar nog inte för den lilla (men förfärligt högljudda) minoritet som är hårt och inbitet intolerant, och söker konflikt istället för lösningar. Men för oss andra kan det i längden vara starkt berikande, och en källa till glädje.
Det här systemet skulle sporra hyresvärdarna att engagera sig och investera en hel del pengar för att göra varje bostadsområde så tryggt och lockande som möjligt. Ju tryggare och mer lockande ett område blir, desto högre hyra kan värden ta ut i varannan lägenhet, de med marknadshyra. Därför kan det här skapa ekonomiskt utrymme för värdefulla förbättringar i många förorter. Sannolikt kan man ofta nå stora resultat med ganska billiga åtgärder, t ex genom att erbjuda gratis föreningslokaler, och låg lokalhyra till kaféer och butiker, på villkor att de har kvällsöppet. Det blir mycket lättare att motivera en hyresvärd att ta på sig kostnader av den typen om resultatet blir högre inkomster från varannan lägenhet i området.
Kanske lönar det sig att omvandla en del sovstäder till riktiga små samhällen för en tryggare gemenskap.
Det blir också mer lönsamt att bygga nya bostäder när varannan får marknadshyra.
Detaljer
Tanken är att varje hyresgäst ska betala marknadshyra bara om de själva väljer detta medvetet. Därför behövs en regel, att en lägenhet får hyras ut med marknadshyra bara om den har stått tom och har annonserats ut som marknadslägenhet, så att de som köar till den har gjort ett medvetet val att köa till en marknadslägenhet. Det behövs också en regel som begränsar hur snabbt en marknadslägenhets hyra får höjas från år till år medan en hyresgäst bor kvar, så hyresgästerna kan planera och vid behov får tid att anpassa sitt boende.
En stor nackdel med detta system är att somliga som betalar marknadshyra kommer att tycka att det är orättvist att de ska betala mycket mer än grannarna vägg i vägg som har samma lägenhetsstandard. Men jag tror faktiskt att systemet ändå kan vinna stöd, om man tänker på att det fungerar ungefär som en solidariskt omfördelande inkomstskatt. De som har det bättre ställt bidrar här till dem som har det sämre ställt. Man bidrar genom att betala en större andel av vad huset kostar.
Vi har många andra omfördelningar i samhället. Den som har det bättre ställt bidrar mer, genom skatten, till kostnaderna för barnens dagis och skola, till vårdkostnaderna för sjuka och handikappade, till vägar och samhällsservice, och mycket annat. Jag tror det finns ett starkt stöd i vårt samhälle för solidarisk omfördelning. Kanske kan samma stöd också finnas för den omfördelning som det här systemet ger. Särskilt med tanke på de mycket stora fördelarna, i minskad segregation, ökad trygghet och ett varmare, vänligare samhälle.
En viktig skillnad mot omfördelning genom skatter är att det här systemet låter den som har det bättre ställt välja själv mellan att bidra till omfördelningen eller bo mer obekvämt. Det gör att systemet inte får den skadliga inverkan på samhällsekonomin som en hög marginalskatt för omfördelning kan få.
Den som har råd och väljer att bidra till denna omfördelning får i gengäld en stor frihet att välja bostad där man helst vill bo. Den som har sämre ekonomi eller väljer bort detta är hänvisad till att hoppas på turen, precis som i dagens system.
För att undvika synlig segregation inom varje hus är tanken att de två kontraktstyperna, marknadshyra och reglerad hyra, ska vara jämnt utspridda i huset. Spridningen ska vara skenbart slumpmässig. Det får inte finnas markeringar som visar vilka lägenheter som har vilken kontraktstyp.
Dessutom ska de två kontraktstyperna vara jämnt spridda över husets finare och enklare lägenheter. Hyresvärden ska visa myndigheter och hyresgästförening en lista över alla husets lägenheter, sorterade från finare till enklare enligt bruksvärdespoäng. På denna sorterade lista måste de som har marknadshyra vara utspridda, så att det inte finns två marknadslägenheter i följd. Dessutom ska listans första lägenhet, den med högst bruksvärde, vara reglerad.
Systemet får inte göra att hyresvärdar tjänar stora pengar på att vräka så många hyresgäster som möjligt för att ombilda deras lägenheter till marknadshyra. Därför behövs särskilda regler efter vräkning. Då kan värden inte ombilda från reglerad till marknadshyra, eller göra en stor höjning av redan befintlig marknadshyra. Och om värden river huset och bygger nytt måste det nya huset i början ha samma eller lägre andel lägenheter med marknadshyra jämfört med före rivningen (räknat i procentuell andel av lägenheternas bruksvärdespoäng).
Gemenskap
De flesta människor vill sina medmänniskor väl. När det blir missförstånd och svårigheter grannar emellan vill nog de flesta av oss anstränga oss lite för att hålla en god gemenskap vid liv. Genom att vi möts i all enkelhet i vardagen får vi små sporrar dag för dag att hitta goda lösningar. För många av oss är eventuella problem dessutom spännande, eftersom vi har en nyfikenhet inför det intressanta mötet.
På det här sättet kan vi knuffa vårt samhälle i en varmare, vänligare riktning.
Om samhällsgemenskap på denna blogg
Låt muspekaren vila över länkarna för citat.
Segregationen bryts om varannan lägenhet får marknadshyra
Inbillar ni er att ni kan begränsa hetsen?
Problemet med SD är inte klantig maktutövning
Var inte så naiva om kristendomen
Bloggar och tidningar
Bloggar om samhällsgemenskap, främlingsvänskap, innanförskap, utanförskap, främlingsfientlighet, samhällsfientlighet, politik
Låt muspekaren vila över sifferlänkarna för rubriker.
DN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 – SvD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 – AB 1 2 3 4 5 6 7 8 9 – Expressen 1 2 3 4
11 comments
Comments feed for this article
2009-10-27 at 10:02
Jeje
Ditt förslag år vällovligt men fungerar inte som du tänkt.
1. En marknadshyra betyder inte nödvändigtvis en högre hyra. I de förortsområden i Södertälje, Rosengård mfl där segregationen är ett problem är inte attraktiva. Där skulle således marknadshyran bli väldigt låg, lägre än bruksvärdeshyran, och det leder ju knappast till minskad segregation.
2. Idén gäller bara hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheterna, radhusen och villorna har redan marknadsprissättning och där kommer segregationen att bestå. De bättre beställda bor där.
2009-10-27 at 11:37
Kafpaŭzo
1. I områden där marknadsvärdet är lägre kommer hyresvärden naturligtvis inte att införa dessa marknadshyror. Då ger systemet ingen ändring. Alla i området har reglerad hyra och allt är precis som nu.
Men det finns ändå en skillnad i dessa områden. Hyresvärden får ett starkt ekonomiskt incitament att utveckla lösningar för dessa områden så de blir attraktiva. När det finns starka ekonomiska incitament brukar folk bli mycket kreativa. Då finns ekonomiska resurser. Då kan man forska, undersöka internationellt, pröva olika lösningar, subventionera föreningar, ordna lokaler, bygga till, rusta upp, vad som nu behövs.
Med tanke på bostadsbristen är det säkert möjligt att locka några hushåll om man lägger manken till. Folk som kommer från andra orter och får ett jobb i närheten tar nog hellre en lägenhet provisoriskt än avstår från jobbet. De blir fler och fler som bor där provisoriskt. Några av dem stannar kvar längre än de tänkt från början. De blir fler och fler.
Kanske tar det tid, men hyresvärdarnas incitament för att hitta goda lösningar ligger kvar och pockar och pockar tills de hittar bra lösningar.
2. Att en lösning inte täcker allt och alla betyder inte att den är oanvändbar. T ex bilars säkerhetsbälten hindrar inte alla dödsfall men gör ändå nytta. Den här lösningen är verkligen inte perfekt och heltäckande, men det behövs inte heller.
De välbeställda har jag överhuvudtaget inte tänkt på som del av systemet.
Medelklass betyder nuförtiden arbetarklass. För att hyresvärden ska kunna hyra ut varannan lägenhet med marknadshyra måste värden lägga dessa hyresbelopp på en sådan nivå att de blir attraktiva för denna medelklass, denna arbetarklass.
Det handlar i princip om den övre hälften av de hushåll som redan bor i hyreshus. Inte förmögna men de har jobb och jobbkontakter, och deras vänner har också jobb och jobbkontakter, och de känner de sociala koderna väl. Det räcker gott.
Systemet har inga ambitioner att vara perfekt och heltäckande, men det leder till att ett växande antal människor i ett lägre inkomstskikt får kontaktnät som inbegriper många människor i ett lite högre inkomstskikt, hyfsat etablerad arbetarklass. Eftersom båda grupperna har vänner blir det spridningseffekter. Klassgränserna luckras upp mer och mer. Genom åren blir det stor skillnad.
2009-10-27 at 13:41
Jeje
Men i oattraktiva hyreshusområden är det ingen bostadsbrist och i attraktiva närförorter och attraktiva områden i mindre städer bor det väldigt få flyktingar och andra utomeuropeiska invandrare. Ditt förslag innebär stora ingrepp i nuvarande ordning med obetydlig effekt. Därför lär det aldrig bli genomfört.
2009-10-27 at 15:00
Kafpaŭzo
Men mitt förslag innebär ju att oattraktiva områden görs attraktiva. Det är själva syftet. Det blir lönsamt att göra dem attraktiva.
Idag kan en mellanchef hos en hyresvärd inte motivera att lägga några hundra tusen i månaden på att göra ett område fint och tryggt och attraktivt och lockande. För företaget är det bortkastade pengar, eftersom hyrorna inte påverkas. Några små satsningar på nattvandrare kan till nöds gå igenom. Det är rejält svårt att få ett företag att satsa ordentliga summor, såna summor som gör skillnad, om det i bokföringen ser ut som om man kastar bort pengarna.
Men ordna så det blir lönsamt, och plötsligt blir situationen en helt annan. Engagerade anställda och engagerade boende kan plötsligt få gehör för sina idéer. Så länge det ser meningsfullt ut i bokföringen kan företaget ge rejält betydelsefull hjälp, så människors engagemang kan slå ut i full blom.
För övrigt gör mitt förslag också att det blir mer lönsamt att bygga nya hyreshus. När man bygger ett nytt område kan man ta marknadshyra i hälften av lägenheterna.
Men… Är du verkligen säker på att det inte är bostadsbrist i invandrartäta områden? Jag har fått intrycket att det är brist även där, fast med kortare köer. Nåt område skulle ha en riktigt mardrömslik trångboddhet, jag tror det var Södertälje. Men säker är jag inte, kanske minns jag fel.
Det är lite konstigt om folk skyr områdena så mycket att det inte ens är nån bostadsbrist. Jag vet av erfarenhet att det är klart trevligt att bo i Stockholms invandrartäta förorter. Rejält trivsamt, varmt leende grannar, fina lägenheter, vackra gårdar, nära till naturen, fantastiskt låga priser i butikerna. En nackdel är att arkitekturen är lite för fyrkantig och enformig, men det kan man leva med.
Kanske har folk skrämts bort av massmedias groteskt vinklade rapportering. Men om det är det som är problemet går det definitivt att åtgärda. Bara det blir lönsamt går det problemet att lösa.
2009-10-27 at 17:37
Jeje
1. “Men mitt förslag innebär ju att oattraktiva områden görs attraktiva. Det är själva syftet. Det blir lönsamt att göra dem attraktiva”.
Som sagt en bra tanke om hyresvärdarna visste att de kunde ta ut högre hyror. Men det kan de inte i de oattraktiva invandrartäta områdena.
2. “Det är rejält svårt att få ett företag att satsa ordentliga summor, såna summor som gör skillnad, om det i bokföringen ser ut som om man kastar bort pengarna”.
Just det. Ditt förslag kommer inte att få någon att våga satsa stora summor.
3. “För övrigt gör mitt förslag också att det blir mer lönsamt att bygga nya hyreshus. När man bygger ett nytt område kan man ta marknadshyra i hälften av lägenheterna”.
Ja här kan du ha rätt i att hyresvärdarna kanske blir lite mer intresserade av att bygga nya hyreshus om de kan ta ut högre hyra på hälften av lägenheterna. Men vad är det som säger att det kommer att flytta in flyktingfamiljer i de billiga lägenheterna. Där kommer naturligtvis “vanlig medelklass” att vilja bo. Dessutom kommer hyresvärdarna hellre att vilja hyra ut till väletablerade familjer med fast inkomst än till nyanlända irakier, somalier etc.som lever på bidrag.
4. “Men… Är du verkligen säker på att det inte är bostadsbrist i invandrartäta områden? Jag har fått intrycket att det är brist även där, fast med kortare köer. Nåt område skulle ha en riktigt mardrömslik trångboddhet, jag tror det var Södertälje. Men säker är jag inte, kanske minns jag fel”.
Just Södertälje råkar jag veta en hel del om. Jag har en närstående familj som bor där. När de flyttade ihop för ca 5 år sedan flyttade de in i en hyreslägenhet i ett område med få invandrare. De stod inte i bostadskö, utan ringde några olika hyresvärdar och sa vilka de var, att de hade bra fasta jobb och det framgick att de inte hade invandrarbakgrund. De fick hyra en lägenhet efter bara några få månaders väntan.
Vad gäller trångboddheten är det så att i de invandrartäta områdena flyttar invandrarna in som “hyresgäster” i varandras lägenheter. Kommunen vill att de ska flytta in i andra områden, men de vill bo nära sina landsmän, därför tränger de ihop sig i de områden där deras landsmän redan bor. Detta vet jag genom en bekant som arbetar på Socialtjänsten i Södertälje.
5. “Det är lite konstigt om folk skyr områdena så mycket att det inte ens är nån bostadsbrist”.
Det är inte särskilt konstigt. I Södertälje och på liknande orter vill inte “ursvenska” barnfamiljer ha sina barn på dagis där barn med svenska som modersmål är i minoritet. Detsamma när barnen kommer upp i skolåldern. Då vill man att barnen ska gå i skolor där man slipper de sociala problem som är vanligare i invandrartäta områden.
Detta är självklart något man skulle vilja ändra på, men det gör man knappast genom ditt förslag. Problemet är mer komplicerat än så.
6. Problemet med segregation och invandrarfientlighet måste mötas genom att de etablerade politikerna och debattörerna tar tag i problemet på allvar i stället för att blunda och lämna fältet öppet för Sverigedemokraternas rasistiska retorik. Mer om detta finns här och här.
2009-10-30 at 03:43
Kafpaŭzo
“Ditt förslag kommer inte att få någon att våga satsa stora summor.”
I marknadsekonomin finns en väldigt stark tendens att det som är lönsamt förverkligas. Här handlar det dessutom om låg risk och hög avkastning, en ovanlig kombination som garanterar att det blir av om det inte finns andra hinder.
Eftersom du tvivlar så starkt ska jag illustrera med tänkbara siffror.
Det kommer knappast över en natt, mer troligt är gradvisa förändringar där området steg för steg blir mer attraktivt. Den första tiden påverkas inte den etniska fördelningen, det kommer senare.
I Tensta bor drygt 17.000 personer. Anta att värden/värdarna ordnar två lokaler för föreningsarbete och hobbyverksamhet som ett antal ideella föreningar får disponera gratis dagtid och kvällstid, på villkor att de ordnar ett schema så lokalerna alltid är öppna och bemannade 18:00-22:00. Anta att månadskostnaden per lokal inklusive drift och lite materiel blir 40.000.
Detta ger både ungdomar och vuxna två ställen där de kan vistas gratis, umgås, ägna sig åt hobbies mm. Det skapar inte bara trivsel när man går dit, det befrämjar också sammanhållning i området, och bidrar till lugn och trivsel i området. Man bedömer att denna trivselfaktor med tiden kan locka 8.000 personer att bo i marknadslägenheter vars månadshyra blir ca 50 kr högre per individ, jämfört med reglerad hyra.
Jag tycker siffrorna låter hyfsat rimliga. Merkostnad 80.000, intäktsökning 50 * 8.000 = 400.000, vinst 320.000. Alltså en skyhög vinstmarginal på 320.000 / 400.000 * 100 = 80%.
Även fattigare hushåll får del av alla förbättringar, t ex dessa lokaler måste göras tillgängliga för alla oavsett typen av hyra, eftersom systemet bygger på att man inte får göra skillnad.
Kanske kan man ta ut en marknadshyra som ligger hela 200 kr över reglerad hyra om man inte bara har de två föreningslokalerna, utan dessutom övertalar fem kaféer och butiker att hålla öppet kvällstid, så det finns mer liv och rörelse och trivsel på kvällen. Kanske kan man övertala dem med 1000 kr per kvällstimme. Merkostnad för kvällsöppet 5 kaféer/butiker * 4 timmar * 30 dagar * 1000 kr = 600.000 kr, intäktsökning för kvällsöppet 150 * 8.000 = 1,2 miljoner, vinst 600.000. Alltså ännu en skyhög vinstmarginal, denna gång 600.000 / 1.200.000 * 100 = 50%.
Om Rinkeby och Hjulsta börjar konkurrera genom att skapa egna trivselarrangemang kanske vi börjar förlora hyresgäster. Den här kassakon måste vi förstås försvara. Kanske kan vi locka barnfamiljer genom att anställa fyra läxhjälpslärare, tillgängliga i en av föreningslokalerna fyra timmar om dan efter skolan. Ur den snuskigt höga vinsten på 920.000/mån plockar vi 75.000/mån för detta.
Kanske konkurrensen med Rinkeby och Hjulsta blir ännu hårdare. Då har vi fortfarande 845.000 att plocka ur till nya satsningar. Varje månad. Vad sägs om att köpa fin utrustning till hobby- och föreningslokalerna för 200.000? Och det blir alltså bara en engångssumma.
Det här är förstås väldigt grova förenklingar. Men avsikten är inte att försöka göra en riktig budget. Jag vill bara visa att det inte räcker att avfärda med en axelryckning, att det finns en potential.
Det är inte särskilt meningsfullt att fokusera helt och hållet på kostnader och avfärda baserat bara på det. Vill man räkna pengar redan så här tidigt blir det mycket mer realistiskt om man först tittar på det mervärde som olika varianter av lösningen kan skapa för områdets invånare, och därefter frågar sig vad invånarna kan tänkas vara villiga att betala för olika tänkbara mervärden, och sedan kollar om de intäkter som detta kan ge verkar täcka kostnaderna.
Jag anser det mycket värdefullt att alla får del av förbättringarna, även de fattigaste hushållen.
“Ja här kan du ha rätt i att hyresvärdarna kanske blir lite mer intresserade av att bygga nya hyreshus [...] Men vad är det som säger att det kommer att flytta in flyktingfamiljer i de billiga lägenheterna. Där kommer naturligtvis “vanlig medelklass” att vilja bo.”
Du kommer in på nåt som jag inte tog med i artikeln. (Den är ju redan hemskt lång…) För att hyresvärdar ska få införa dessa marknadslägenheter måste de uppfylla en del villkor, och där ingår att ta ett visst socialt ansvar. De som inte vill uppfylla villkoren måste avstå från att ha marknadslägenheter.
Ett exempel på socialt ansvar är att de ska ta emot ett litet antal problemhushåll som socialen anvisar. Omfattningen bestäms i procenttal som gör att värden kan beräkna och budgetera på förhand. Omfattningen, i antal bruksvärdespoäng, baseras på omfattningen av marknadslägenheter, i antal bruksvärdespoäng. Problemhushållen måste tas emot utspritt, inte koncentrerat.
Jag tror att man i det sociala ansvaret även kan ha en regel som gör att andelen tillåtna marknadslägenheter påverkas av om andelen utlandsfödda i bostadsområdet någorlunda liknar andelen i ett definierat omkringliggande område. Om andelen ligger någorlunda nära kommer man upp i maximala 50%, annars får man nöja sig med en lägre andel. Med rätt utformade regler lönar det sig för hyresvärdarna att uppmuntra sina hyresgäster att bo någorlunda blandat. Värdarna kan t ex göra utskick till alla boende med lockande erbjudanden att flytta. Samtidigt tvingar man inte värdarna att arbeta i den riktningen, de kan avstå, men då avstår de också från vissa intäkter. Det är rimligt, segregering innebär förfärligt höga kostnader för samhället, det är faktiskt bra att hyresvärdar som absolut vill segregera bär en kostnad.
Detta torde fungera bättre än lagar mot diskriminering. Där är bevisning väldigt svår.
“Vad gäller trångboddheten är det så att i de invandrartäta områdena flyttar invandrarna in som “hyresgäster” i varandras lägenheter.”
Jaså, det beskrevs som en desperat lägenhetsbrist, men det stämmer ju inte om folk själva vill bo så trångt. Det kanske var det gamla vanliga journalistiska hårdvinklandet av halvsanningar.
“I Södertälje och på liknande orter vill inte “ursvenska” barnfamiljer ha sina barn på dagis där barn med svenska som modersmål är i minoritet.”
Där har vi verkligen en svår nöt att knäcka.
Men det argumentet gäller inte ungdomar som nyss flyttat från sina föräldrar och inte tänker bilda familj på ett tag. Eftersom det lönar sig för värden att få en blandad population kan värden utforma satsningarna för att locka hyresgäster till marknadslägenheter lite extra på att locka dessa ungdomar. Om andelen Sverigefödda ungdomar sakta växer har vi sannolikt så småningom en tillräckligt stor andel Sverigefödda ungdomar som bildar familj.
2010-05-10 at 20:51
Emil Gustafsson
Jag kan inte säga direkt om detta skulle fungera eller inte, men jag tycker ideen är helt fantastisk och förtjänar att uppmärksammas. Det är ju trots allt problemen med att staten placerar alla invandrare i samma statsdel och höjer standarden till överklass i andra.
När man inte bor nära kommer ryktena… Allt hamnar på distans och trots att man tror att man vet allt är man helt ute och cyklar.
Som vanligt kan man snurra in sig i regler och lagar och påstå att saker inte går. Hela vårat samhälle är uppbyggt av det tänkandet varpå positiva förändringar tar generationer att uträtta. Lagar ska stiftas, forskare ska tänka, fina herrar i kostymer ska räkna och efter ett decennium när man äntligen kan ta beslutet är problemet inte kvar, eller kanske helt förändrat. Man börjar då om, och så håller det på.
Efter SD’s oväntade framgångar (oväntade eftersom jag inte visste att sverige hade så många aktiva nazister) är det inte helt okänt att staten, regeringen och samhället borde ta tag i invandrarfrågan på riktigt. Den sköts idag dåligt även om den skulle skötas ännu sämre med SD i riksdagen.
Hursomhelst ser jag inga problem med att göra detta förslag som du sa. Folket vinner på det, staten och skattemasarna. Ingen tjänar på att vara inskränkt och vara rädd för allt som är utanför garageuppfarten.
Det behövs sådana här förslag. Det är skitbra! Istället för att fokusera på problemen att utföra den, bör man koncentrera sig på att förverkliga dessa idéer.
Bygg mindre lyxiga hus i överklassområden och bygg lyxkvarter i slummen. Förr eller senare får vi en positiv respons!
Bra tänkande. Fortsätt så! Jag fortsätter att läsa!
Mvh Emil
———————————–
Du skrev att det var lite synd att jag inte hade haft tid att svara på dina inlägg. Det har det och ska bli ändring på!!
Jag har nu svarat på en del av de kommentarer du lämnade. Jag har haft fullt upp, men missförstå inte. Jag tycker att det är fantastiskt kul att se dina motargument och dina diskussioner. Jag har läst många av dem flera gånger om nu. Jag ska försöka att svara på resten så snart som möjligt. Hoppas att du finner diskussionen intressant på de som jag svarat på nyss.
Jag är jättetacksam. Huvudet får verkligen börja tänka när du börjar skriva.
Många extremt bra punkter som sporrar mig att komma på ännu bättre argument och utveckla mitt tänkande. Man skulle önska att alla som gav kommentarer gjorde det med din entusiasm!
hade så bra! Vi hörs
2010-05-16 at 19:53
Kafpaŭzo
Till min förvåning väckte idén mycket motstånd. Visst hade jag väntat mig invändningar och tveksamhet, men det blev mycket mer motstånd än väntat. Inte bara här utan också på ett par andra bloggar.
Men trots motståndet såg jag inte ett enda argument som tydligt visade att idén inte skulle fungera.
Kanske är det här den sorts idé som visserligen skulle fungera bra om folk bara kunde ta den till sig, men som det tar tid att vänja sig vid och smälta.
Jag tror definitivt inte att SD:s framgångar betyder att det finns en massa aktiva nazister. Däremot finns det nog tyvärr ganska många rasister och islamofober. Men jag tror faktiskt att de flesta som stöder SD i opinionsmätningarna är normala människor, fast aningslösa, folk som bara tycker att invandringspolitiken är fel, och som inte tänker efter, inte inser hur skadliga och farliga SD är.
Jag tror inte det är många som liknar hathetsarna på nätet. De är nog en liten grupp extremister.
Fast jag har ingen statistik att grunda detta på. Det är bara vad jag tycker verkar troligt. Det kan hända att jag är för optimistisk. Jag har en stark tendens till optimism.
Jag lägger några nya kommentarer på din blogg!
2011-02-01 at 06:49
Poor and rich
Förslaget innebär att människor i ett hus blir utpekade som fattiga respektive rika. Och vad händer med dem som byter samhällsklass? Den som blir arbetslös eller sjuk och bor i bostad med marknadshyra, kan den då byta till billigare lägenhet? Det betyder i så fall att boendet inkomstprövas? Eller ska det vara valfritt? Ja, då är plötsligt varannan dörr Svarte Petter? De som drog nitlotten betalar mer? Nej, det här är inte bra. Det som behövs för att byggandet ska ta fart är att ta itu med kostnaderna för byggmateriel och debiteringen för hantverksjobb.
2011-02-04 at 00:41
Kafpaŭzo
Ingen blir utpekad. Din granne vet inte vad du har för sorts kontrakt. Du vet inte vad din granne har för sort.
Försämrad inkomst fungerar precis som idag. Om man får kraftigt försämrad inkomst idag, och upptäcker att man bor i en större och dyrare lägenhet / bostadsrätt / villa än man har råd med, så måste man flytta till ett billigare boende. Det blir ingen som helst skillnad jämfört med idag.
Det ska absolut inte finnas någon inkomstprövning i systemet. När du letar efter en ny lägenhet ser du i annonserna vilken sorts kontrakt varje lägenhet har. Om du vill bo billigt fungerar det exakt som idag. Då blir det långt bort eller långa köer, eller kanske tur. Det är ingen som helst skillnad mot idag. Däremot om du har råd och tycker det är värt att betala mer har du mycket större möjlighet att välja var du vill bo.
Men om du vill bo billigt drabbas du inte alls av de extrema köer vi har idag. Köerna blir mycket rimligare. Det beror på att hyresmarknaden flyter mycket bättre, samtidigt som det blir mycket mer lönsamt att bygga nya bostäder, och mycket mer lönsamt att göra bostadsområdena finare och bättre.
2011-05-06 at 12:21
Sebastian
“Vi kan få en dramatisk minskning av sociala slitningar genom att locka människor med helt olika bakgrund och ekonomi att bli grannar vägg i vägg. ”
Det finns en väldigt enkel anledning till att idén är hopplös och det stavas tvång. Tvingad integration har inte fungerat i något land på vår planet, vare sig det gäller invandrat folk eller etniskt homogena människor ur olika samhällsgrupper.
Om de ekonomiska förutsättningarna finns så söker sig människor världen över automatiskt till likasinnade, dvs människor som delar kultur, språk, social status etc. En högutbildad har sällan intresse av att umgås med en lågutbildad då de båda i stor utsträckning saknar gemensamma nämnare. Fundera på dig själv och dina nära vänner. Kommer de från radikalt olika samhällsgrupper?
Av samma anledning umgås inte svenskar och invandrare när kulturavståndet blir för stort. Man saknar helt enkelt gemensamma nämnare som gör utbytet fruktsamt.
Din idé med hyrorna skulle i praktiken ge upphov till en flykt, där 50% av hyresgästerna skulle fly till ett “finare” område så snart de ekonomiska förutsättningarna finns. Tvingad integration fungerar lika lite som tvingad assimilering. Det klasslösa samhället fungerar endast i en totalitär stat – en diktatur. Tyvärr.
Tack för ordet.